Kaikoura (kai - mat/mål, kōura - skaldjur, på Maori)

Att samhället döpts till sea-food på maori är inte så konstigt då havet där var fullt med fisk, paua (en typ av mussla) och deras berömda crayfish som tydligen var ett måste att prova på då man besökte Kaikoura. Dock var crayfish (vilken såg ut som en slags hummer) otroligt dyrt att köpa, man kunde köpa dem antingen tillagade eller råa för allt från $50 till över $100! Så ni kan ju tänka er att vi skulle få gräva väldigt djupt i vår lilla backpacking-plånbok för att kunna köpa en så dyr middag… Men eftersom vi lärde känna två väldigt snälla lokala surfare behövde vi inte lägga ut ens en krona ! (Jag återkommer till det längre ner)

Vi stannade i Kaikoura i nästan en månad, om man räknar med de dagarna då vi fick köra iväg till en annan ort för att kunna plugga.
Mestadels av tiden hade vi otroligt bra väder, då det var klart väder var nätterna och mornarna väldigt kalla (någon morgon var det t.o.m frost) men så fort solen gick upp ökade temperaturen rejält och under dagarna gick temperaturen ofta upp till nästan 20 grader, så det var toppen ! J

Käkar frukost med utsikt över berg i väst och surf i öst, kan det bli bättre? Kanske inte så konstigt att vi fastnade här i en månad ändå? ;) 

För att stanna så här länge på ett och samma ställe var ju surfen tvungen till att vara bra, och det var den ju verkligen! Med tre världsklassvågor och flera swells i rad som passade bryten perfekt var det inte mycket vi kunde klaga på! Den ena vågen var en perfekt nybörjarvåg så jag utvecklades otroligt mycket, samtidigt som jag en av dagarna fick min livs största våg hit tills, vilket var en bra bit över huvudet stor! (men kändes som dubbelt till trippel gånger huvudhöjd stor, haha!) Jag fick t.o.m en ”10 in commitment” av en lokal surfare, för tydligen droppade jag in på vågen ganska sent, det var en häftig upplevelse! J

Utöver surfen fanns där mycket att se och göra i Kaikoura. Kaikoura är känt för sitt rika marina liv. Där fanns massor med turer där man kunde åka ut med båt på valskådning för att se valar, späckhuggare och delfiner, simma med delfiner eller flyga helikopter för att se diverse havsdjur. Valskådningen var ju lite väl dyrt för oss, dessutom såg vi massor av valar när vi var i Byron Bay för några år sedan så det som i så fall hade varit coolt att se var ju späckhuggare. Späckhuggare verkade dock inte vara alls lika vanligt som de andra marina djuren så vi valde att skippa alla sådana betal-turer.

Som ni ser på bilden en bit upp sov vi verkligen på en toppen-camping! Varje dag såg vi sälar som simmade förbi, en dag när vi vaknade låg det t.o.m en säl och solade sig bara drygt en meter ifrån bilen, se bilden nedan!

När Siriffo var i och surfade en dag krockade han nästan med en säl! Sälen kom simmandes längs stranden och verkade mest gotta sig i vattnet för han hade ingen koll på vad som låg framför honom. Siriffo såg hur sälen kom allt närmare och närmare och när den var 2 meter ifrån tänkte han ”Shit, nu måste jag göra något ljud så att han inte simmar in i mig!” Så Siriffo viskade försiktigt ”Hallåå sälen..?” Stackars sälen blev svinrädd och  ryter högt mot Siriffo innan han snabbt simmar iväg! Siriffo å andra sidan, blir rädd att sälen skall bita honom och sträcker fram brädan mot honom, det var en riktigt rolig syn, haha! Typiskt nog missade jag precis att få ett foto på det hela, men här är den stackars sälen efter att han passerat Siriffo iaf.

De första dagarna i Kaikoura hade vi sällskap av två amerikanska killar och Fabian, en tysk kille Siriffo träffade under en surf i Christchurch andra dagen vi var i Nya Zeeland. Fabian hade under tiden som vi rest runt stannat i Christchurch och jobbat men skulle nu resa runt lite igen.

Efter några dagar träffade vi på Jacob och Lovisa igen, dem träffade vi första gången på en fri-camping i Dunedin. Nu skulle de vara i Kaikoura ett tag innan de lämnade Nya Zeeland så det var roligt att hänga lite mer med dem.

Fabian hade vi sällskap av nästan hela Kaikoura-vistelsen. Han är en otroligt trevlig kille som aldrig slutar prata, så som ni kanske förstår var ju han och Siriffo en otroligt bra kombination, eller borde man kanske säga dålig?! ;)

Här sitter Siriffo och Fabian och chillar mellan surf-omgångarna

En dag sprang vi Kaikoura Peninsula walk, ca 11 km långt. Det var en väldigt fin tur, och perfekt för löpning eftersom det nästan bara var gräs eller jord som underlag. Innan man sprang upp på platån norr om Kaikoura fanns det en ”seal colony” där massor av sälar och sälungar höll till precis bredvid gångvägen, de var såå söta! J

Kaikoura Peninsula walk

Några av sälungarna vid "Seal colony"

Norr om Kaikoura fanns där ett annat ställe att se massa sälungar. Tydligen lämnade sälmammorna sin ungar i ett vattenfall några hundra meter upp från vattnet, antagligen när de skulle jaga mat. Gick man upp till vattenfallet kunde man få se ett tiotal sälungar leka i vattnet. Så häftigt att sälarna naturligt hittat detta ställe att lämna sin ungar på! Tyvärr förstår inte alla turister att man måste ge sälarna lite eget utrymme då man ”besöker” dem, t.ex tycker jag att man borde förstå att man inte skall fota en sälunge som gått iväg för att vara för sig själv på en meters avstånd med blixt…. !

Förutom alla sälarna som vi såg från vårt campingställe varje dag såg vi också några gånger delfiner som hoppade flera meter upp i luften!