Northland- Surf och pulkaåkning utför sanddynor!

Eftersom vi hört att många fått inbrott i sina bilar vid surfen uppe vid Ahipara lämnade vi de mesta av våra värdesaker och Agnes, Marys kompis som jag träffat när jag var här över jul med min familj.

Först körde vi upp till den mytomspunna vänstervågen i Northland. Dagen vi anlände var det helt platt (enligt väderleks-apparna skulle vågorna komma den dagen men de var tydligen inte så pålitliga här uppe). Vi träffade en kille från Melbourne som också reste runt, vi bestämde oss för att gå runt den långa pointen, det var helt underbart väder så efter en stunds promenerande gick vi i bara linne och t-shirt! Promenaden runt pointen var väldigt vacker och såg nästan regnskogslik ut på en del ställen där klipporna och den djupt gröna vegetationen mötte det klarblå havet, plus att vi såg en och en annan säl.

Klimatet var så mycket varmare och fuktigare där uppe jämfört med resten av landet. Det kändes verkligen som svensk försommar jämfört med Raglan där det kändes som höst. Kaitaia ligger ungefär 7 timmar norrut i bil från Raglan, så det är ju kanske inte så konstigt att där är en klimatskillnad.

Fösta natten sov vi på en parkering vid stranden (enda gången vi sov vid ”No camping”-skylt, men vi hörde oss för innan om att det inte skulle vara några problem) och andra natten tog vi in på campingen i Ahipara, 36 dollar per natt (för två) så det var ganska dyrt…

Eftersom det inte skulle vara swell på ett par dagar bestämde vi oss för att köra upp till Nya Zeelands nordligaste spets, Cape Reinga, jag tror att det var här Mauri-folket tog sina döda (enligt deras tro) för att låta dem förenas med andarna.

(Bilderna är tagna med Siriffos kamera som har en spricka i skärmen, där av det svarta strecket på alla bilderna- orkade inte ta bort det!)

 Cape Reinga

Sydväst om Cape Reinga och ner till Ahipara gick Ninety mile beach (vilken jag tror var egentligen 55 miles..!). Sydöst om cape Reinga var det ännu en strand som bredde ut sig, men den här var bara några kilometer lång. I slutet av stranden fanns där en stor fricamping som vi bodde på en natt. Även här var naturen väldigt vacker och massor av snäckor på stranden, så ni kan ju gissa vem som blev glad! Det var visserligen inte min födelsedag förrän dagen efter, men med så mycket vackra snäckor att välja på var det som en present i förskott. 

Paradise!

Min födelsedag, 1 augusti

Det var en superfin dag, varmt och skönt så i mellan åt gick vi till och med runt i shorts och t-shirt! Dunjackan Siriffo köpte till mig i Dunedin var ju en del av min födelsedagspresent så mer presenter (än snäckorna på stranden då) blev det inte den dagen, men dunjackan har nog använt varje dag fram tills vi kom upp till northland så det var ju verkligen en bra present!

Det var inte mycket till swell i krokarna där vi befann oss så det blev ingen surf den dagen. Däremot drog vi iväg på äventyr ner för gigantiska sanddynor. En del av kusten var närmare likt ökenklimat och där fanns stora sanddynor som man kunde åka pulka eller bogy-board ner för. Det var ungefär som att åka pulka på snö fast mycket jobbigare att gå upp för backarna eftersom man sjönk ner i sanden varje steg man tog, så det blev värsta träningspasset på köpet! Dessutom var de här backarna sjukt mycket högre och brantare än någon annan snötäckt backe jag åkt pulka ner för! Det var sjukt kul, fast ganska läskigt ibland. Där var delar av backen man INTE ville ramla av på för då hade man nog voltat omkring en del, haha! Efter ett visst tjatande fick Siriffo övertalat mig till att också prova att stå upp på bräda som på en surfingbräda/snowboard, å det var ju väldigt roligt det med. Jag är ju en liten fegis ibland så tur att man har en äventyrlig pojkvän som övertalar mig till att ha lite roligt ibland, haha ;)

Sanddynorna på håll

Tyvärr har vi inga bilder från sanddynsåkandet då allt man tog med sig dit sandades igen. I såna här situationer känner man att det verkligen hade varit kul med en Go Pro kamera, men men man kan ju inte ha allt. Det blir nog nästa resas investering!

Mums! 

På kvällen tog vi in på en mysig camping en bit ner på Ninety mile beach. Det var verkligen ett hippie ställe, det var väldigt enkelt byggt men man betalade bara 5 dollar för att stå där med bilen och 10 för att bo i en liten stuga. De hade ett kök med två spishällar och den mest basic köksutrustningen som man behöver. I priset ingick även varmdusch och nästan all energi kom från solceller. Den kvällen anordnade de även en brasa för alla på campingen men eftersom jag och Siriffo jagat myggor hela föregående natt slockna vi redan vid 20 tiden- lite pensionärsvarning där kanske? haha ;)

Nästa dag begav vi oss tillbaka till campingen i Ahipara. De hade ett veckopris för två på en unpowered site för 105 dollar, vilket ju var mindre än halva priset om man betalat 36 dollar per natt- vilket gick bra ihop med vår budget ;)  Den kommande veckan skulle det komma en del vågor men även ganska mycket regn och det är ju inte så kul att bo i bil när det pissar ner så det här veckoerbjudandet kom väl till pass! 

Födelsedagsmiddagen- hemmagjord kycklingbaguette, Mums!

Visiting Raglan- The most famous surf spot in nz + reunion with our kiwi parents!

I mitten av juli när vi besökt Mary I Mount Maungnui körde vi vidare mot västkusten till den populära surfbyn Raglan. Ann och Calum som vi bodde hos i två omgångar på sydön kom upp för att hälsa på oss i några dagar för att träffa oss en sista gång innan vi åkte vidare till Indonesien.

Raglan är verkligen en mysig liten surfby med sina hippie-café och butiker med lokala konsthantverk, man kan likna det lite med Byron Bay i Australien fast mindre (precis som allt annat i nz ;)).

Som tidigare skämde Ann och Calum bort oss alldeles för mycket, de bjöd oss på både boende och mat varje dag! Ena dagen tog de med oss till Cambridge, en stad som låg ca 1.5 h inåt landet. Där var en gigantisk flod/sjö där stora roddtävlingar ofta hölls och deras dotter Simone hade tävlat där en vecka efter att vi besökte dem första gången.

Manu bay

Ena av mornarna när de var där gick jag och Siriffo upp tidigt för att surfa Manu bay, då är där en tjej som surfar longboard som inte riktigt har koll på läget. Så när det kommer en stor våg som bryter innan surfarna hinner fånga den kastar hon sin bräda mitt framför Siriffo (vilket är big NO NO då man surfar med andra människor!) så att brädan blir smashad av vågorna rakt på Siriffos bräda vilket resulterar i att en av hennes fenor (på brädan) går rakt igenom hans bräda! Siriffo blev ju naturligtvis förbannad och inte blev saken bättre av att tjejen knappt bad om ursäkt. Dock måste man ju komma ihåg att det var ju verkligen tur att fenan träffade brädan och inte Siriffos huvud eller annan kroppsdel, för det hade kunnat sluta illa det! För att få den fixad fick vi betala ca 650 kr… Men men, det kunde ju som sagt varit värre.

När Ann och Calum lämnat flyttade vi till en enkel camping, där fanns vaskar med varmvatten lite då och då under tak, toaletter och kalldusch men även varmdusch för 2 dollar/3min (dock snarare högtryckstvätt än dusch !).

Classic Raglan

Siriffo surfar en stormig dag

Slutligen fick Siriffo några riktigt bra vågor på Indicators och jag fick också en del ganska bra vågor till slut, fast på de andra lite snällare surfbryten. Så sammanfattningsvis fick vi faktiskt väldigt bra vågor trots att Raglan är det överlägset mest crowded stället vi surfat på i Nya Zeeland. Det var till exempel inte ovanligt att det var minst 20 pers ute på både Manu bay och Indicators. 

Till slut stannade vi i Raglan i ungefär 2 veckor innan vi drog vidare upp till Northland (norr om Auckland).

Long time and no see.... Visiting Mary at Mount Maunganui

Hallihallå allihop där hemma,
Guud vad dålig jag varit på att uppdatera vårt resande de två senaste månaderna då! Vi har hunnit med att se mycket och anledningen till att jag inte varit särskilt aktiv är framförallt att jag fick lämna min laptop hos en vän när vi åkte upp till northland ovanför Auckland (pga att inbrottsrisken i bilar är ganska hög där).

Om vi rullar tillbaka bandet till förra inlägget så begav vi oss till Mary i Mount Maunganui efter att vi varit i Rotorua och tillbaka i Gisborne en snabb sväng. Mary är en otroligt snäll dam som mamma och pappa bodde hos när de plockade kiwi här, 26 år sedan (tror jag det var...!).

Vi var hos Mary i lite drygt en halv vecka, åh herregud vad vi blev bortskämda! Trerätters varje dag! Så under de dagarna kan vi glädja våra kära föräldrar med att vi säkert gick upp både ett och två kilo, haha :)
När vi besökte Mary var det ju vinter (början av juli) så det var ju tyvärr inte riktigt väder för att bada i havet, men jag kan lova att det såg väldigt inbjudande ut så kristallklart som det var!

Mount Maunganui ligger på nordöns nordöstliga kust och under vintern får de inte så mycket swell som ger surfbara vågor så vi vilade från surfen de här dagarna. För att hålla igång när det inte blev någon surf passade vi på att springa lite, vi sprang bland annat spåret runt Mount Maunganui, otroligt vacker ! Det hade verkligen varit kul att komma tillbaka dit under sommaren någon gång så att man kan utnyttja det härliga havet också.

"Berget" på bilden är Mount Maunganui :)

The volcanic area around Rotorua and Taupo

Något som verkligen är ett måste när man åker till Nya Zeeland är ju att besöka det geotermiska området kring Rotorua och Taupo. Naturen här omkring här helt surrealistiskt och det känns som om man förflyttats tillbaka till dinosaurietiden. Tripadvisor beskriver en av parkerna där som "En av världens tjugo mest surrealistiska platser!". O visst var det häftigt att se alla naturfenomen!

Bilderna nedan är från när vi besökte parken Wai-O-Tapu som ligger mitt i det vulkaniska området.

The Champagne pool

Devil's bath

Innan vi begav oss tillbaka till Gisborne njöt vi av en av de naturliga varma källorna i området, sååå härligt! Först såg vi till att lägga oss på ett ställe där det var riktigt varmt. När vi nästan börjat koka inombords flyttade vi oss bara till ett annat ställe i bäcken där det kom upp lite svalare strömmar- Guud vad härligt det var! Det blir definitivt ett stopp till där nästa gång vi kör förbi! 

In to the bush!

När surfen blev sämre och vinden vände passade vi på att bo camping några dagar. Riktigt nice med varmdusch och ett ordentligt kök med ugn!

När väderprognosen sa att vi skulle bli utan regn passade vi på att ta en 2 h walk upp på Mount Taranaki. Sån tur var hade det inte snöat på ett tag och vädret hade varit ganska milt den senaste tiden så det gick bra att gå upp en bit utan någon speciell utrustning. Men det var verkligen geggigt och vått på en del ställen så vi fick öva vår balans ordentligt på vägen ner för att inte bli våta!

Vi började vandringen upp för med underställsbyxor och dunjacka, men efter halva biten hade vi nästan tagit av oss allt, haha!

Tyvärr var det lite molnigt den dagen så vi såg tyvärr inte så långt ifrån utkiksplatsen, men det var en häftig walk i alla fall. 

Taranaki

När vi hängt i området runt Gisborne i runt en månad kände vi att det var dags för nya äventyr. Området runt Mount Taranaki på västkusten var tänkt att bli nästa stopp. "Problemet" var bara att det mest såg ut att regna och blåsa en massa där på väderprognoserna, en massa regn å kyla är ju inte att föredra om man bor i en bil och bara kan laga mat utomhus i bakluckan.... Men så äntligen såg vädret ut att spricka upp och bli soligt, wihoo! Så på en eftermiddag och kväll körde vi de 10 h det tar att köra från Gisborne till Taranaki.

Namnet på vägen som går längs kusten kring mount Taranaki säger väl allt? Här verkar verkligen finnas en massa surf överallt! 

Vädret där var ganska kallt men mestadels soligt, ca 8 grader (!). De första dagarna blåste det väldigt stark offshore vind, vilket man kanske ser på bilderna nedanför. 

Det var ganska stora vågor de första två dagarna. Alldeles för stort och tungt för mig men Siriffo hade superroligt!

På bilden ovan och under surfar Siriffo, det är kanske lite svårt och se eftersom bilderna är ganska mörka... 

Här är Siriffo inte långt ifrån att få en tub!

I Taranaki campade vi mest på stranden som vanligt, fanns en fricamping precis framför ett av surfingbryten, det var inte dålig utsikt att vakna upp till ;)

Och om vi inte nöjde oss med vyn över världsklass surf till frukosten var det bara att vända stolarna åt andra håller för att få en fin vy över Mount Taranaki!

Ett andra besök i surfparadiset!

Den här gången var det ännu större vågor så Siriffo fick provat på att surfa en Riktigt tung våg och andra världsklassvågor utan att fightas om vågorna med en massa andra. De första dagarna var det lite för stora vågor för mig (som ni kanske ser på bilderna nedan), sen minskade vågorna i storlek och då fick även jag surfat lite!

Den här gången hade vi väldigt fint väder varje dag, en dag var det till och med så varmt att vi bestämde oss för att ta en kalldusch. Dock kunde jag inte tvätta håret, för då hade jag nog fått så mycket brainfreeze att jag svimmat, haha ;)

Siriffo surfar, tyvärr har jag ju inte så bra zoom på min kamera.... 

Vi träffade ett trevligt franskt par som tog superbra foton på Siriffo! :)

En fin kväll! 

Time for Gizzy!

På halvön söder om Gisborne där vi varit de senaste dagarna finns inget annat att göra än och surf, där finns inte ens en matbutik. När swellen och vågorna dött ut körde vi vidare upp mot Gisborne, vilket är östkustens nästa lite större samhälle.

Även här hittade vi en massa bra vågor! På bilden ovan tränar Siriffo på att surfa åt vänster och barrels. 

Vi stannade i Gisborne några dagar och surfade mest. När helgen började närma sig körde vi  ner mot halvön igen, för så fort folk blev lediga skulle ju alla surfa runt Gisborne. Först passade vi på att gå på Farmer's Market på lördagen, snart var ju säsongen över för de sydamerikanska feijoas så vi fick passa på att handla på oss så länge de varade! Supergoda att ha i gröten på morgonen! :))

Så här ser de ut, den här bilden hittade jag dock på internet...

Utforskar surfparadiset söder om Gisborne

Det visade sig att det inte var så illa med bilen ändå, det var tydligen bara något som satt löst uppe i ett lock på stötdämparen (som ni kanske hör är jag inte personen med bäst koll på bilar!) så vi behövde bara betala för mekanikerns arbetstid- skönt!

När vi till slut kom iväg från Napier körde vi vidare mot nästa surfparadis, vilket var en halvön söder om Gisborne. När vi anlände var vädret inte super precis, blåsigt och regn. Följande dag blev dessvärre likadan och inte var det någon surf heller, alldeles för stormigt och vilt vatten....

Utsikten från fricampingen vi sov på

Men tredje dagen ute på halvön slog swellen till, och vilka vågor det kom! Vågorna hade helt perfekt form på revet där vi surfade och Siriffo fick hur många vågor som helst! Vågorna var dock i största lagret för mig så jag fick bara några stycken, jag blev desto mer inslagen av dem ! Men men, alltid lär man sig något, haha! :) Till slut fick jag dessutom brädan i huvudet när jag försökte trycka ner brädan under en lite större våg så då kände jag att det var nog för mig för den dagen. 

Fick tyvärr ingen riktigt bra bild på vågorna, här är ett smakprov iaf!

Tack för plåsterna, de har vi fått användning av! 

Nätterna där ute på halvön var verkligen kalla och eftersom vi sover i bilen kände vi ju verkligen av det! Ena morgonen var det tjockt med frost på bilen när vi vaknade, tur att Siriffo övertalade mig att köpa nya varma sovsäckar!!

Snö- vad är det som händer?!

Under söndagen åkte vi med Brian till farmer's market i Hastings, grannbyn. Det verkade faktiskt vara tillräckligt med vågor för att surfa så under eftermiddagen åkte vi ut till ett surfbryt. Det var tyvärr inte så stora vågor men jag fick lite småvågor iaf! Som tack för allt lagade jag och Siriffo middag under kvällen, Tofugryta med ris stod på menyn!

Surfen, inte så stort men jag fick iaf några småvågor med min bräda! 

På måndagsmorgonen när vi vaknade snöade det!!! Så återigen- Gud vilken tur å otroligt bra timing att bli erbjuden en varm säng och tak över huvudet! Vi började bli lite oroliga, för inte hade vi räknat med snö så här högt upp på nordön?! Som tur var sa både Brian å andra i Napier att det var väldigt ovanligt att det snöade, så förhoppningsvis vara det inte så länge. Under eftermiddagen var det redan över 10 grader, men vinden var kall så det kändes betydligt kallare!
Surfen fungerade den dagen och eftersom vi hade en varm dusch att komma hem till passade vi på att surfa, men fy tusan vad kallt det var ! Det var verkligen länge sedan jag tagit en så skön dusch som den jag tog den kvällen! Till middag lagade jag och Siriffo köttbullar, potatismos och brunsås, vilket tydligen var väldigt uppskattat! :)

2.9 grader ute- Brr! Fotot är tagit precis efter att det slutat snöa

Bergen i bakgrunden är helt snötäckta- tydligen väldigt ovanligt och speciellt så här års!

Morgonen därpå var det dags för nya äventyr så vi lämnade våra omtänksamma vänner för att bege oss mer norrut..... Trodde vi ja!

När vi kört å handlat mat och var på väg ut ur Napier hörde vi att stötdämparen verkligen inte lät bra, så det var ju inte mycket mer än och vända om och köra mot en mekaniker. Tyvärr hade han inte tid den dagen men vi skulle komma tillbaka på morgonen dagen efter. Så vi körde tillbaka till Brian (Jo var i Wellington och jobbade ett par dagar).

När Brian stängt cykeluthyrningen tog han med oss upp på en cykeltur runt Napier på ca 18 km. Det var verkligen en vacker runda! Känns som om det börjar bli lite tjatigt att berätta hur vackert allt är här, men det finns verkligen inte ord för hur vacker Nya Zeeland är. Visst finns det många andra ställen som är vackra men det speciella med Nya Zeeland är att här finns så många olika typer av miljöer och naturer och allt är otroligt vackert på sitt vis. Man kan knappt förstå att allt man sett är i ett och samma land !
Hur som helst så var det verkligen perfekt cykelväder, vindstilla klar sikt och lite över tio grader.

Jag glömde naturligtvis att ta med mig kameran, men Brian tog ett foto med sin telefon iaf. Se fler på Fishbike på facebook !

Napier och Hawke's bay

När vi blivit klara med allt plugg och annat måste i Wellington bestämde vi oss för att köra upp längs östkusten mot Hawke's bay. Hawke's bay är ett annat av Nya Zeelands vindistrikt men här producerar de mer röda viner jämfört med vindistriktet Marlborough.

Pilen pekar på bukten som kallas Hawke's bay.

Det har inte riktigt varit rätt swell-riktning på vågorna så det var tyvärr inte så stora vågor inne i bukten. Men första dagen när vi kom dit fungerade ett surfställe där en flod mynnar ut i havet. Flodmynningar kan tydligen skapa otroligt bra vågor under vissa förhållanden så Siriffo fick till och med en liten tub !! Tyvärr fick jag ingen bild på den eftersom jag bestämde mig för att ta en springtur under tiden han surfade- vågorna var liiite väl snabba å tunga för mig ;)

Springturen var dessutom väldigt härlig! De har gjort ett nät av grusade cykelbanor i hela bukten som är totalt 180 km långa, vilka ju också är perfekta att springa på! Cykelbanorna går igenom kohagar, förbi olika typer av fruktodlingar och vinodlingar så det är ju otroligt vacker omgivning att springa i.

Så här ser området i Hawke's bay ut, hade tyvärr inget bra foto på det själv.

Nere vid havet i samhället Napier fanns en fricamping och publika toaletter så det var ju perfekt. Napier är ett annorlunda ställe jämfört med andra städer/samhällen i Nya Zeeland eftersom väldigt mycket förstördes efter jordbävningen år 1931. När allt byggdes upp igen efter jordbävningen tillämpades mycket konst och design och Napier har idag väldigt mycket arkitektur av olika slag. Där är till exempel väldigt många olika typer av design på många av bostadshusen i staden.

Fotot ovan är taget från fricampingen en fin kväll.

Vi träffade en rolig och väldigt snäll man som har en cykeluthyrning nere vid fricampingen. Vi blev medbjudna att följa med honom (Brian) och hans vän till en vingård i närheten som hette Crab farm och var kända för deras rosévin. Det var verkligen en trevlig eftermiddag och rosévinet var verkligen gott ! Innan jordbävningen 1931 låg området där Crab farm nu ligger under havsytan men under jordbävningen höjdes marken upp flera meter vilket gjorde att nytt land blev användbart. Just där Crab farm är låg det massor av krabbor kvar precis efter jordbävningen vilket sen gav vingården sitt namn- Crab farm!

På Crab farm, Brian är mannen längst till höger å killen i mitten är en kompis till Brian.

Efteråt bjöd Brian hem oss till en varm dusch och säng- Sååå skönt och väldigt snällt! Det var verkligen perfekt timing att bli hembjuden att sova inomhus för under helgen som kom skulle det regna upp till 30 mm så vi hade ändå tänkt ta in på camping- För var torkar man sina kläder om man bor i en bil?!

Precis innan vi blev hembjudna till Brian och hans fru Jo fastnade vår sidodörr där bak, den gick verkligen inte att få upp! Det gjorde att vi var tvungna att stanna i Napier till måndagen för att då söka hjälp, så av den anledningen var tak över huvudet också verkligen uppskattat!

Under lördagen följde jag med Jo till en gård som deras vänner hade 40 min iväg. Siriffo ville försöka få upp dörren själv innan vi tog hjälp av någon och Brian jobbade så de kom till middagen senare på kvällen (Siriffo lyckades få upp dörren, wihoo! Good job man!) På gården skulle de egentligen klippa fåren men när vi kört halvvägs dit började det regna så då blev det inget med det, ullen kan nämligen inte vara våt då de klipps!



Förutom får och kor hade bröderna som ägde gården också en enorm trädgård (eller snarare park) på 30 ha som deras föräldrar byggt upp under deras liv. Jo visade mig runt i trädgården som var väldigt fin och välgjord, men eftersom det regnade så mycket kunde jag inte ta med kameran, det öste verkligen ner hela den dagen!

Jo och Siriffo i deras vardagsrum. De hade ett väldigt fint hem med mycket trädetaljer och natursten! 

Därefter fick jag en rundtur av en av bröderna. Han flyttade får från olika hagar med hjälp av sina tre hundar som vallade dem i rätt riktning- riktigt roligt att se hundarna jobba tillsammans ! Dock regnade det fortfarande så även om jag var fullt utrustad med regnkläder och gummistövlar så blev jag dyngsur! Skön å komma in till brasan sen kan jag lova! Ahh, så mycket bättre än å sitta i bilen
hela dagen! ;)

Det regnade ju tyvärr otroligt mycket så det blev inte så bra bilder...

Nordön- Here we come! :)

Till slut var det ju dags för oss att ta oss vidare, vi behövde internet till att avsluta några kurser och nu hade vi faktiskt fastnat alldeles för länge i Kaikoura. Nordön- here we come! J

Innan vi tog färjan från Picton till Wellington körde vi in om några vingårdar i vindistriktet Marlborough för att prova deras världsberömda vita viner. Innan jag kom till Nya Zeeland har jag främst druckit röda viner, men de nya zeeländska vita vinerna är riktigt goda! På vingården Forrest (http://www.forrest.co.nz/) provade vi flera riktigt goda vita viner, och även ett gott dessertvin. Vi köpte en flaska av vår favorit ($20), vi hade gärna köpt några fler av de vi provade om de inte varit så dyra- men som backpacker få man ju kompromissa med plånboken hela tiden! ;)

Det märks att hösten börjar närma sig, de gula fälten är vinrankor som börjat ändra färg!

Den 8 maj tog vi färjan över till Nya Zeelands huvudstad, Wellington. Först fick vi göra klart lite plugg så att vi slipper tänka på det sen. För några dagar sedan fick vi förnyat vårt WOF på bilen (ungefär samma sak som besiktning), vi behövde bara byta ett däck för att bli godkända så det var väldigt skönt! Eftersom vi hört skräckhistorier där backpackers fått renovera upp sin bil för flera $1000 (1 NZ dollar är nästan 7 SEK) för att bli godkända så var ett däckbyte en otrolig lättnad! Skönt- då har vi råd att fortsätta resa ett tag till iaf ! (Peppar-peppar-ta-i-trä!) :)

Nu har vi varit i Wellington i en vecka så nu är det dags att dra vidare, vi är ju inte några storstadsmänniskor precis! Under vår vistelse har vi förutom förnyat WOF:et bland annat också besökt The Museum of New Zealand, Te Papa. Det är 5 våningar högt och har väldigt varierande utställningar, där finns verkligen någonting för alla så där kan man gå länge. Något som är lite roligt är att det visade sig att det är det enda museet i världen som har ett äkta visningsexempel av en jättebläckfisk (4m långt!) Något som gör det ännu intressantare är att man bara några dagar efter att vi lämnat Kaikoura hittar en jättebläckfisk uppspolad på en strand där- typiskt att vi missade det! Ja, alla kanske inte tycker att det är lika coolt som jag, biologinörd som jag ju är! ;) På länken nedan kan man iaf läsa om fyndet! :)

http://www.stuff.co.nz/marlborough-express/news/68508898/giant-squid-found-on-kaikoura-beach.html

Kaikoura- del 2

Den sista veckan hängde vi mycket med två lokala surfare, Peter och Hayden. Både två jobbade väldigt lite och jagade sin egen mat så de levde väldigt enkelt och nära naturen. En kväll bjöd de hem oss (alltså Fabian, mig och Siriffo) på nya zeeländsk vildsvin, otroligt gått! De var verkligen duktiga på att laga mat! För att visa vår uppskattning bakade jag chokladbollar, något de tydligen inte hade i Nya Zeeland. Alla älskade dem, så varje kväll vi kom hem till dem gjorde jag nya. Vi var mest hemma hos den yngsta, Peter som var 21 år och bodde i sina föräldrars hus några hundra meter ifrån där vi campade. Han hade flera öppna spisar så det var otroligt skönt att få komma in och få lite värme på kvällarna då det regnade eller var kallt ute.

Siriffo värmer sin bräda för att kunna vaxa den (det var en kall morgon!). För er som inte har så bra koll på surfing så vaxar man brädan för att få bättre grep med fötterna då man står på den. 

Siriffo surfar samma morgon som på bilden ovan.

Utsikten från ett av surfbryten, otroligt vackert med de snötäckta bergen i bakgrunden. Man kan tro att det kännas lite fel att hoppa i vattnet när man ser snö, men vattnet är faktiskt inte så kall och som jag tidigare beskrivit så går temperaturen ofta upp till ca 20 grader på dagarna! :)

Siriffo surfar :)

Allra längst norrut på sydön finns det en del som heter Abel Tasman som har otroligt fin natur, vi hade tänkt hyra kayak och paddla ut i naturreservatet där, men det skulle kosta ca $100 dollar (1 NZ dollar är ungefär 7 SEK) för att hyra en kayak för oss två i bara en eftermiddag, så vi tyckte det var lite vääääl dyrt…

Så istället för att hyra kayak och köpa crayfish (Stor hummerliknande kräfta) för $100 dollar vardera tog Peter och Hayden med oss ut på en fisketur i deras kayaker en lugn dag då det inte fanns några vågor. Vi paddlade ut till några klippor i havet där Peter dök ner efter både det ena och det andra medan Hayden tog med oss runt på en liten paddeltur, Hayden paddlade på en Stand-up-paddleboard och jag, Siriffo och Fabian paddlade kayak. Peter hade till slut fått upp 2 crayfish och 8 stycken paua, vilket inte var någon dålig fångst! 

Dagens fångst!

Som om det inte var nog med en gratis kayaktur, två timmar senare hade de tillagat en riktig lyxmiddag med både cryfish och paua och gud vad gott det var! Som jag skrev innan- de är otroligt duktiga på att laga mat! De friterade crayfishen och en del av pauan och gjorde en currygryta med den andra delen av pauan- sååå gott!
Det var verkligen roligt att vi lärde känna dem, de är två riktiga karaktärer men otroligt snälla och omtänksamma människor! J

Jag försöker lära mig att skjuta med gevär- har ju dock stöd så lite fusk är det allt!

På bilden ovan lär Hayden oss att skjuta med gevär, här visar det sig igen att man har skjutar-gener i blodet. Efter fjärde träffen i rad tyckte nog Hayden att det såg lite för enkelt ut för mig att bara träffa läskburkarna så då säger han, ”take the cap”, så då fick jag ju sikta på korken på flaskan- BAM!! Man ska kanske ta upp sin karriär inom luftgevärsskytte igen? ;) (Siriffo missade ju inte ett enda mål, men han är ju aldrig dålig på något så det behövde jag väl inte berätta? ;) )

ÄNTLIGEN har jag fått foton på mig när jag surfar, har längtat så efter att få se hur jag själv ser ut när jag surfar! :) Vi hade lite tur, för Fabian visade sig ha ett objektiv med längre räckvidd än mitt som passade min kamera! Så de två bilderna ovan är det Fabian som tagit :)