Vattenfall i Catlins national park och Sofias barndomsdröm går i uppfyllelse!

När stormen Pam dragit förbi Dunedin tyckte vi det var dax att se något nytt så vi körde ner längs kusten mot The Catlins. The Catlins är en natinalpark som sträcker ut sig längs kusten söder om Dunedin ner till staden Invercargill. Naturen är väldigt lik västkusten med "native bush", alltså regnskog som täcks av en massor av mossa och lavar med vattenfall lite här och där vilket gör miljön otroligt vacker och sagolik! Siriffo sa till exempel " Alltså det känns som om det ska hoppa ut en hobbit ur buskarna framför mig när som helst!" Så naturen var verkligen den samma som vissa delar i Sagan om ringen!

Purakaunui Falls påväg ut till surfbreaket Long point.

McLean falls, regionens längsta vattenfall! Bilden på Siriffo ovan är på vägen upp till McLean falls.

Trevlig överraskning vid Curio bay

Efter vattenfallen körde vi vidare söderut mot Curio Bay, vi skulle egentligen bara kolla surfen eftersom den skulle vara bra där. När vi kom fram så var där inte mycket surf- MEN... Där var massor med delfiner !! Just det! VI hade ju hört om att det skulle vara delfiner här ibland. Tydligen var vi sent ute för folk hade sagt att det inte var så troligt att de skulle hålla till där den dagen, så vilken tur vi måste ha haft !!

Jag kan säga att jag nog aldrig bytt om till våtdräkt så fort förr- fick ju skynda mig som attans för att hinna paddla ut till dem innan de simmade iväg! Men vi hann !!! När vi skvalpade lite med vattnet blev de nyfikna å kom fram till oss, de kom upp bara en meter ifrån surfingbräda flera gånger !! Wihoo!! Nu har jag äntligen fått göra det - Jag har simmat/surfat med delfiner!! :D :D Det var tyvärr inte så mycket vågor där de hängde, men de hoppade ut ur några småvågor som kom- riktigt coola och söta djur!

Så ja, då var jag nöjd med resan, nu kan jag åka hem å vara nöjd ! (haha, inte riktigt kanske! ;) ) Men det var verkligen en otroligt häftig upplevelse!

Här är några av de delfinerna som vi simmade med, tyvärr har vi ju ingen GoPro kamera så att vi kunde ta foton när vi var i vattnet...

Det var Hector's delfiner, tydligen unika för Nya Zeeland. De är världens minsta delfiner och även en av världens mest sällsynta delfinarter om jag inte har fel för mig. Hectors delfinerna håller till nära kusten, där det finns mindre risk att stöta på stora hajar. Så efter simturen med delfinerna hade jag inga problem att surfa lite längre ner längs stranden- för delfinerna hängde ju här så då kunde det ju inte finnas några hajar, eller? ;) (peppar-peppar-ta-i-trä!)

Solnedgång vid en fri-camping vi bodde på i The Catlins

Stormen Pam slog till i Dunedin

Som jag förstår det har även ni hemma i Sverige hört om stormen Pam, i förra veckan slog den till även i Dunedin. Sån tur var åstadkom den inga förödelser utan gav bara superbra och framförallt stora vågor! De lokala surfarna var så exalterade över den stora swellen som skulle komma med stormen att många tog ledigt från jobbet för att kunna surfa de stora vågorna. Här kommer några foton från när Siriffo surfade norr om Dunedin när vågorna börjat komma.

Siriffo surfar

Surfmärket Billabong och deras sponsrade surfare var ute och surfade i krokarna, här kommer deras helikopter förbi och filmar när Siriffo och Johannes ligger i och surfar- för se om man kan se oss sen när de släpper filmerna?

Vågorna blev tyvärr inte riktigt så stora som folk hoppats på, men Siriffo hade en riktigt bra surf där ute i alla fall :) 

Några dagar vila från surfen och ett efterlängtat besök på badhuset!

Som jag skrev i förra inlägget hade Siriffo fått någon typ av inflammation i underarmen så eftersom han ändå var tvungen att vila var det lika bra att lägga lite tid på distanskurserna vi läser. Så i förra veckan blev det några dagars datakunskapsläsande för att slippa spendera tid på det sen när vi kan surfa eller göra annat vi hellre vill lägga tid på.

Sedan någon månad innan vi begav oss till NZ har jag letat efter att köpa en ny surfingbräda. Den jag använt hit tills är Siriffos och den är till för att surfa superstora vågor, alltså vi snackar 4-5 m stora vågor och är därför ingen surfingbräda att lära sig surfa på. Jag tänkte mig att vi skulle hitta en second hand bräda, men tydligen köps alla second hand brädor upp av tyskarna i september-oktober när säsongen börjar, å det verkar stämma för vi har inte sett en enda second hand nybörjarbräda !
Så nu när vi ändå pausa från surfen passa vi på å köpa en bräda till mig! För om man ska köpa surfingbräda någonstans här i närheten är det tydligen i Dunedin. Så då blev det en bräda av märket Torq 6.6!! En epoxy (extra hårt material och lite mer flytkraft än vanliga short-boards) och ganska kort så att jag kan trycka ner den under vågorna när jag tar mig ut men ändå mycket flytkraft så att det blir lättare för mig å fånga vågorna.

Jag fick tyvärr vänta i 5 dagar innan den kom eftersom den blåa de hade i butiken fått en ding (spricka), så de beställde en ny. Det fick då bli en gul eftersom de blå var helt slut, men det blir säkert bra ! Så för några dagar sedan kom den, wihoo! :D Vågorna var tyvärr inte jättebra den dagen, så jag kunde inte prova den så mycket. Jag fick iaf en bra våg å brädan var riktigt nice, så det ska bli riktigt kul å prova den på lite längre å bättre vågor! :D Så här ser den ut iaf! :D

Den senaste veckan har varit riktigt kall, eller iaf de senaste 4-5 dagarna. Vissa dagar har det bara varit 9 grader på dagen å 2 på natten- riktigt kallt! Så det har varit att ha på sig alla lager, inkl underställ å merinoull-mössor! Tur att Siriffo övertalade mig att köpa ny varm sovsäck innan vi åkte, för när vi sover fryser vi iaf inte! :) Då det var som kallast köpte Siriffo t.o.m en DUNjacka till mig. Eftersom det var en dunjacka av extra bra kvalité tog den mindre plats än vanliga och får plats under min regnjacka- superpraktiskt! Från början kostade den 499 dollar (!!), efter att de satt ner den och att vi blivit medlemmar kom priset ner till bara 179 dollar ! Fortfarande mycket pengar, men jag fick iaf en riktigt bra jacka och nu är jag äntligen varm igen ! :)

Tisdagen i förra veckan var det riktigt varmt å klibbigt inne i Dunedin och efter att ha sprungit runt en hel dag i värmen för att få rätt på vår visumansökan blev vi riktigt sunkiga å äckliga. Fy alltså, den kvällen var det inte roligt å krypa ner i sovsäcken stinkande av gammal svett-bläää! Jag sov t.o.m med sovsäcken vänd på fel håll för att jag inte ville "smutsa ner" insidan på den, haha! Vi hade då inte duschat ordentligt (förutom surf i havet) sedan torsdagsmorgonen veckan innan då vi körde från Calum å Ann, så ni kan ju tänka er hur sunkiga vi var?! Dagen efter blev det naturligtvis riktigt ruggigt å kallt, så att at en kalldusch nere vid stranden var det inte att tala om. Men vi kunde inte stå ut med å vara så äckliga i en dag till så när vi kom på att inträdet till badhuset Moana pools bara var 6 dollar per person var det inte mycket att snacka om! Varmdusch och bubbelbad, Say What ?! I den stunden var det inte mycket annat som hade kunnat göra oss mer nöjda, för GUUUD vad skönt å härligt det var!! Senast jag tog en så här härlig dusch var nog när vi kom hem till en Servas host (en organisation likt couch surfing) under Australienresan, å då hade jag nog inte heller duschat på en vecka!

Under lördagen den 7 mars var vågorna vid halvön utanför Dunedin ganska så mycket större så för att ta sig ut fick man gå några hundra meter på stenarna vid klipporna bredvid där vågorna bryter. För enligt localsen var det för svårt att ta sig ut från stranden för att vågorna som bröt mot stranden var för tunga. Så vi följde efter en lokal surfare ut på stenarna och hoppade in, men precis när vi hoppat i så kom ett set med vågor som enligt de surfarna som låg i var det största på flera timmar, så det var bara Hi å goodbye för mig! Siriffo klarade sig ut precis så att vågorna inte bröt på honom, men det gjorde inte jag inte! Eftersom vågorna var så stora å kraftfulla kunde jag inte dyka under dem med min surfingbräda å så fort jag kommit upp för att andas efter en bomb-våg kom nästa monstervåg, så när jag äntligen hämtat andan hade jag blivit inspolad flera hundra meter ända in på stranden. Efter det tyckte jag det var lite väl läskigt å för stora vågor för mig så jag skippade surfen !
Senare samma dag hade Siriffo ett nytt surf på ett annat ställe på halvön, väldigt fina vågor men betydligt mindre!

Vi sov vid surfbreaket den natten och dagen efter kom våra kära vänner Malin å Johannes tillbaka! De hade gjort södra delen av sydön medans vi varit hos Calum och Ann.
Vågorna var små men superfina så vi alla gick ut för att surfa och efter en stund kom till och med solen fram så att det blev en riktigt fin dag ! En lokal kille var riktigt snäll å lånade ut sin longboard till mig. En sån lång och stor bräda är perfekt att ha i så små vågor så jag fångade hur många vågor som helst- det var sjukt kul !! Å jag hade nog min längsta surf någon sin, jag var i vattnet i 3h ! Tur att jag köpt ny tjockare våtdräkt så att jag slapp gå upp tidigare för att jag frös!

Siriffo hade haft ont i sin underarm i flera dagar, till slut blev det så dåligt att han knappt kunde ta av sig våtdräkten själv å då fick äntligen tvingat honom att låta Malin titta på den (Tur att vi reser med en sjukgymnast!) Det var antagligen en inflammation han fått i muskeln och det ända som hjälpte var tydligen vila och lite massage, så nu blev det ingen surf för Siriffo på några dagar... Tur att jag hade Malin som kunde berätta det för honom, annars hade jag aldrig fått honom att vila ifrån surfen!

Vågorna vid St Claire innan vi hoppade i !

Käk efter lite surf vid St Claire, lite söder om Dunedin. 

Precis innan vi skulle hoppa i surfet vid St Claire upptäcker jag med skräck (super hajrädd som jag är!) den här klockan, en haj varningsklocka ! Shiiiit ! Om de har en varningsklocka för hajar måste här ju finnas en del! Sen tänkte jag, att det finns nog inte fler hajar här än på andra ställen, bara fler som surfar här. Så här blir man ju iaf varnad om det skulle komma in en haj i viken, så jag hoppade faktiskt i och surfade ändå- tro det eller ej! ;)

Nu var det dags för plugg å visumsökning i några dagar, inte så roligt men det måste ju också göras! Dessutom var det ju lika bra att lägga tid på det nu när Siriffo inte kunde surfa....

För att komma till surfbreaket norr om Dunedin fick vi köra ut på småvägar å de sista kilometerna grusvägar i branta backar. När vi äntligen kom fram luktade det rejält bränt om bromsskivorna och de till och med rök från dem- tur att vi inte behövde bromsa på ett tag nu!

På fredagsmorgonen när vi vaknade var det perfekta vågor, långa cleana, höger-brytande vågor i perfekt storlek för mig (axelhöga vågor). Efter ett tag blev det ganska mycket folk i vattnet, men eftersom det var ett point break spreds folket ut en del och det gick bra att surfa ändå.
Vågorna var verkligen fantastiska, gick inte för fort å bröt hur många metrar som helst- minst hundra meter! Så inte helt förvånande fick jag min längst våg någonsin, sjukt rolig våg!!

Sjukgoda jordgubbar som vi köpte på vägen från Kurow till Dunedin. Det var ca 3L andrasortering och kostade bara 5 dollar (ca 30 kr), men de smakade MINST lika gott som de bästa svenska bären man kan hitta! Mums!!

Äntligen fick jag mina nya våtdräkt, 4 mm (+ vantar i 5mm) ! Tills nu har jag haft en 2 mm så då det varit runt 15 grader i vattnet (vilket det ofta är) blir jag fort kall. Men NU blir det andra bullar!! Riktigt skön och varm var den, wihoo! :D

Så här såg surfen ut, bilden är tagen en bit ifrån så vågorna ser inte så stora ut. Medelstorleken på vågorna var ca axel-högt! :)

Under eftermiddagen körde vi vidare till ett annat break som låg närmare Dunedin. Vågorna var gigantiska å tubande- de största var säker 3 gånger huvudhöjd! Å där var flera riktigt duktiga surfare som fick barrels .Barrels är då vågen bryter över en när man surfar på den och man kan då säga att man surfar inuti en vattentunnel, det tar några år av mycket surfande innan man normalt sätt klarar av det. Vågorna var med andra ord alldeles för stora för mig, jag hade inte ens tagit mig ut igenom dem. Siriffo var ju naturligtvis superpepp och hoppade i utan problem !

Så här såg vågorna ut !

Här får Siriffo nästan en barrel! Siriffo vill helst åka höger på vågen eftersom han är "regular", men här går han vänster så hade han bara surfat lite fler vänster-vågor i sitt liv (vågor som bryter åt vänster) så hade det kanske blivit en barrel här! ;)

Den här dagen fick vi verkligen bra surf. Senare på kvällen sa Siriffo att "Det här var den bästa dagen på 4 år ! ", alltså sedan hans vänner Marcus, Maria och Simon kom och överraskade honom på hans 20 årsdag då vi var i Byron Bay i Australien- Så Siriffo hade verkligen en toppendag ute i surfen! :D Jag tyckte naturligtvis också att det var en riktigt rolig dag, om det bara varit liiiiite varmare så hade det också varit en av mina toppendagar! ;)

På besök i Kurow och lite pingviner och sälar i Oamaru

Efter Queenstown begav vi oss till Calum och Ann i Kurow, ca 50 min infrån Oamaru på östkusten på sydön. Mamma och Pappa (Maria och Rickard) bodde hos Calums mamma Mary när de var här å ploclade äpple, för ca 26 år sedan. När jag var med familjen i NZ över jul å nyår hälsade vi på Mary och på så vis kom vi i kontakt med Calum å Ann. De bodde i ett stort nyrenoverat hus. Guuud vilken lyx det var att komma dit, vi fick till och med egen lägenhet med kokplattor å kyl å allt ! Och..... VARMDUSCH!!! Herregud vad skönt det var att dusch varmt den kvällen. Den dagen vi kom ( den 1 mars) var det visserligen väldigt varmt ute, men de förregående dagarna hade varit kalla å kvällarna är alltid kalla, så varmduschen var verkligen efterlängtad! 

Utsikten från deras hus!

Söndag till torsdag förmiddag stannade vi hos dem, å de var verkligen helt underbart snälla. De lagade varm god mat till oss och Ann fixade så att jag kunde låna hennes mammas retro-symaskin för att sy våra gardiner- riktigt cool! En sån hade jag velat ha, dock är de nog inte så lätt att få tag i? Å speciellt inte fungerade skulle jag tro va?

På tisdagen körde vi ut till Oamaru, ett samhälle vid kusten. Siriffo ville surfa så vi kollade två surfspots, men tyvärr var det platt idag med. Men eftersom vi körde fel då vi skulle köra å titta surfen (eftersom jag enligt Siriffo är en av världens sämsta kartläsare, vilket kanske stämmer...) kom vi istället till en strand där pingviner och sälar höll till, Sälarna var sjukt coola, de bara låg där på stranden å chilla, se bilden nedan! 

Vi hade turen att se två stycken pingviner med, annars var de tydligen lättast att se på kvällen precis innan det blev mörkt. Men de var tydligen lite mer skygga än sälarna så vi fick hålla oss lite mer på avstånd för att inte skrämma iväg dem. Arten kallades Yellow eyed penguin och var tydligen en av världens ovanligaste pingviner. 

Vi ville ju gärna gör något för dem eftersom de tog så väl hand om oss, men det fanns tyvärr inte mycket vi kunde hjälpa dem med. Till slut fick jag hjälpt Ann med lite hushållssysslor och på tisdagskvällen lagade vi köttbullar och potatismos med brunsås och äppelpaj till efterrätt (lingonsylt fick vi ju tyvärr inte tag i).

Under torsdagsförmiddagen körde vi vidare söderut mot Dunedin. Enligt en kille i surfshoppen i Oamaru som vi varit inne i tidigare i veckan skulle ett riktigt bra få bra vågor på fredagen å lördagen. Eftersom Siriffo inte fått någon bra surf på mer än en vecka var han RIKTIGT sugen på att surfa nu! 

Normalt sett surfar "localsen" den konstgjorda vågen utanför Wanaka när det flödar med 50 m3/s. När vi var där flödade det med 200 m3/s så killen i lavendel-shoppen sa att det kan vara kul att åka dit å se de lokala grabbarna surfa. Men Siriffo å Johannes var lite fööör sugna på surfing för att bara stå å titta på vågen så det dröjde inte länge förrän de båda hade hoppat i. Killen som bodyboarda vågen (som en surfingbräda fast mindre som man inte ställer sig upp på utan bara åker på magen på) när vi kom dit sa att man kunde gå upp på två ställen i kanten av floden, så om man missade det första stället fanns det andra bara 100 m längre ner. Men eftersom det flödade så mycket vatten åkte man SNABBT iväg efter att man ramlat av vågen så man fick paddla riktigt fort för att få tag i sin bräda å så att man inte åkte in i pelaren under bron.

Johannes hoppade i först!

Sen hoppar Siriffo i å blir svinglad att han klarar av att stå upp på bräda på första försöket (det är lite mer ostabilt än att surfa vanligt). Dock blir han nog lite för glad över det för efter att han ramlat verkar han glömma bort att paddla hårt in till sidan så han bara försvinner ner längs floden... Vi tänkte att han kom nog upp vid andra uppgången men efter någon minut börjar jag undra var han tar vägen...!
Jag sprang längs floden för att se om jag kunde se honom, men ingen Siriffo... Då började jag bli lite orolig, för vi visste ju inget om floden, jag menar - Fanns där något vattenfall längre fram? (!!) Efter några minuter till då jag börjat fundera på om det är i sådan här situationer man skall börja fundera på att larma 112 (111 i NZ) så hör jag en busvissling å förstår att Siriffo kommit tillbaka- SKÖNT!
Dagen efter sprang jag å Malin längs floden i 6 km å då insåg jag att jag antagligen var lite väl nojig då Siriffo försvann för där fanns ju inget vattenfall, men det fick nog killarna att vara lite mer försiktiga i floden, å det är väl aldrig fel ;) 

Dessutom visade en local som var van att surfa där ett bättre å lättare ställe att ta sig upp på sen, så då var det inga problem!

Efter några åka surfade Siriffo riktigt bra! 

Efter en stund provade även jag å Malin lite!

Ett av Johannes första åk

Utsikten vid sjön i Wanaka, vilket liknade ett mini-Queenstown

Nästa stopp blev Queenstown, extremsporternas stad!

Varken jag eller Siriffo var särskilt intresserade av att göra någon extremsport (som t.ex bungy-jump eller liknande). Framförallt för att det var svinigt dyrt, (ca 1700 kr för ett hopp) å ni vet ju hur snåla vi är... ;) Men också därför att de där 1700 kronorna mest skulle ge rädsla å ångest å inte så mycket trevliga känslor! ;)
Vi stannade i Queenstown över dagen å käkade varsin berömd Ferg Burger (utsedd att vara världens bästa burgare)- å den var verkligen svingod! 

När vi kom dit duggregnade det lite, men under eftermiddagen sprack det upp å blev bättre väder.

Sen var jag ju tvungen att köpen glass, flera av deras smaker hade vunnit priser. Jag tog "forest fruit and mascapone" och en "Raspberry sorbet" å båda var otroligt goda! Nog en av de godaste glassarna jag ätit! :)

Under kvällen började vi köra mot Calum och Ann som bor i Kurow, 40 min från östkusten en bit ovanför Dunedin. Mamma å pappa bodde hos Calums föräldrar (Mary och David) när de var på Nya Zeeland å plockade frukt för 26 år sedan. När jag var här med mina föräldrar i julas hälsade vi på Mary som bor på nordön å då insisterade hon på att vi skulle hälsa på hennes son på sydön, så det ska bli riktigt kul å träffa dem! 

Efter Hokitika fortsatte vi ner till Fox Glacier med våra nya vänner Johannes å Malin från Göteborg. Vi fick antagligen de sista platser på fricampingen nere vid havet, det var verkligen fullt av vans! När vi vaknade dagen efter insåg vi att det inte blev någon surf (pga att där inte fanns några vågor) + att där var fulllt av de hemska sandflugorna, så vi körde upp en bit mot samhället Fox Glacier och käka frukost med den här fina vyn!

Därefter fortsatte vi söderut och den natten blev vi så bitna av sandflugor att vi höll på att avlida! Å som om det inte var nog höll de satans betten mig vaken i 3 nätter efteråt, mina fötter svullna, sved å klia så mycket att jag ville krypa ur mitt eget skinn! Jag fick gå upp å kyla fötterna i iskallt vatten i flera minuter flera gånger varje natt för att kunna sova något- Jag HATAR sandflugor! Efter sandflugs-nätterna gav vi oss illa kvickt iväg inåt landet mot Queenstown, för tydligen finns de där parasiterna bara på västkusten- å tur är ju det!! 

Påväg in mot Queenstown stannade vi av en slump till på en Lavendelgård utanför Wanaka, å tur var det för då fick vi tips om en artificiel våg de byggt i en flod som man skulle kunna surfa på. Eftersom Siriffo och Johannes inte fått någon bra surf på ett tag var de ju ganska så exalterade över att få prova på vågen, så där blev det ju att vi stannade i några dagar! 

På Lavendelgården hittade Siriffo en gammal traktor som visade sig vara av samma märke som Siriffos morfar sålt en gång i tiden, Massey Ferguson.