Under lördagen den 7 mars var vågorna vid halvön utanför Dunedin ganska så mycket större så för att ta sig ut fick man gå några hundra meter på stenarna vid klipporna bredvid där vågorna bryter. För enligt localsen var det för svårt att ta sig ut från stranden för att vågorna som bröt mot stranden var för tunga. Så vi följde efter en lokal surfare ut på stenarna och hoppade in, men precis när vi hoppat i så kom ett set med vågor som enligt de surfarna som låg i var det största på flera timmar, så det var bara Hi å goodbye för mig! Siriffo klarade sig ut precis så att vågorna inte bröt på honom, men det gjorde inte jag inte! Eftersom vågorna var så stora å kraftfulla kunde jag inte dyka under dem med min surfingbräda å så fort jag kommit upp för att andas efter en bomb-våg kom nästa monstervåg, så när jag äntligen hämtat andan hade jag blivit inspolad flera hundra meter ända in på stranden. Efter det tyckte jag det var lite väl läskigt å för stora vågor för mig så jag skippade surfen !
Senare samma dag hade Siriffo ett nytt surf på ett annat ställe på halvön, väldigt fina vågor men betydligt mindre!

Vi sov vid surfbreaket den natten och dagen efter kom våra kära vänner Malin å Johannes tillbaka! De hade gjort södra delen av sydön medans vi varit hos Calum och Ann.
Vågorna var små men superfina så vi alla gick ut för att surfa och efter en stund kom till och med solen fram så att det blev en riktigt fin dag ! En lokal kille var riktigt snäll å lånade ut sin longboard till mig. En sån lång och stor bräda är perfekt att ha i så små vågor så jag fångade hur många vågor som helst- det var sjukt kul !! Å jag hade nog min längsta surf någon sin, jag var i vattnet i 3h ! Tur att jag köpt ny tjockare våtdräkt så att jag slapp gå upp tidigare för att jag frös!

Siriffo hade haft ont i sin underarm i flera dagar, till slut blev det så dåligt att han knappt kunde ta av sig våtdräkten själv å då fick äntligen tvingat honom att låta Malin titta på den (Tur att vi reser med en sjukgymnast!) Det var antagligen en inflammation han fått i muskeln och det ända som hjälpte var tydligen vila och lite massage, så nu blev det ingen surf för Siriffo på några dagar... Tur att jag hade Malin som kunde berätta det för honom, annars hade jag aldrig fått honom att vila ifrån surfen!

Vågorna vid St Claire innan vi hoppade i !

Käk efter lite surf vid St Claire, lite söder om Dunedin. 

Precis innan vi skulle hoppa i surfet vid St Claire upptäcker jag med skräck (super hajrädd som jag är!) den här klockan, en haj varningsklocka ! Shiiiit ! Om de har en varningsklocka för hajar måste här ju finnas en del! Sen tänkte jag, att det finns nog inte fler hajar här än på andra ställen, bara fler som surfar här. Så här blir man ju iaf varnad om det skulle komma in en haj i viken, så jag hoppade faktiskt i och surfade ändå- tro det eller ej! ;)

Nu var det dags för plugg å visumsökning i några dagar, inte så roligt men det måste ju också göras! Dessutom var det ju lika bra att lägga tid på det nu när Siriffo inte kunde surfa....